Ni driver, som det förmodligen yngsta krögarparet i stan, en egen restaurang sedan två år tillbaka. Varför har ni valt att starta eget?
Jovan: Mest handlar det om att vi tycker så mycket om att jobba. Genom att driva egen restaurang utvecklas vi tillsammans, både i vårt arbete och i den privata relationen.
Caroline: Med Jovans talang och allt det roliga, det vi är duktiga på och får göra tillsammans. Möta motgångar och framsteg.

Vad inspirerar och driver er framåt i ert arbete?
Jovan: Vi är båda vinnarskallar. Det vi tycker är roligt med jobbet blir automatiskt det vi blir riktigt bra på.

Hur är det att vara sin egen chef?
Jovan: Det krävs självdisciplin och väldigt mycket pliktkänsla. Det är under mitt ansvar det egna arbetet blir gjort - det går inte att förlita sig på att någon annan tar vid där jag slutar.
Caroline: Man kan säga att det blir vad jag gör det till men det blir heller inte mer än vad jag gör det till. Vi försöker att vara ledare åt varandra och genom att vi jobbar så tight med varandra så kan Jovan ibland hoppa in och ta emot gäster i matsalen.

Vad är god service för er? Hur vill ni bli bemötta då ni själva går på restaurang?
Caroline: Eftersom mitt jobb handlar mycket om att möta människor i vår matsal skulle jag vilja trycka på hur viktigt det första bemötandet är. Att bli varmt välkomnad, att få ett personligt bemötande är viktigt.
Jovan: Jag njuter av smaker och får en känsla av vilka råvaror som använts, kokkonster och om några genvägar tagits. Vi kan kalla det yrkesskada eller konsten att njuta på hög nivå, men jag märker direkt om en rödvinssås faktiskt är gjord på rödvin, med eller utan alkohol, eller balsamico. God mat lagad med omsorg märks och säkerligen inte bara i min mun! Bra service är att överrraska gästen, att dennes förväntningar ska kunna överträffas.

Vad ville du bli när du var liten, Jovan?
När jag var liten drömde jag länge om att bli pilot och sedan polis. Kock var aldrig något jag siktade på. Jag halkade in i branschen på ett bananskal då min ansökan till skolor här i Härnösand föll bort. Mitt första jobb var på kebabstället i Prismas gamla lokaler för tio år sedan. Sedan dess har jag varit på ett 15-tal olika restauranger och krogar innan dagen dök upp då jag och Caroline såg chansen att få starta något alldeles eget.

Hur arbetar du som kock?
Jag strävar efter perfektion, att få komponera mina egna recept. Jag jobbar mycket med den känslan och efter mina mått. Att följa andras recept känns som att sjunga en annans sång.

Vad anser ni om matkulturen i Härnösand?
Caroline: Det vore kul om ännu fler mindes hur roligt det är att få umgås över mat och god dryck, att återupptäcka trevligare atmosfär och en nyttigare meny.

Vad är framtiden för er? Var ser ni er om fem år?
Vi vill vara den bästa restaurangen i stan! Vi kan kalla det en vision, en förhoppning.

TEXT: Emma Nordin Larsson
FOTO: Anders Eliasson